Som all missbruk borjade allting med en smak. Det ar absolut sa historien ifall Alison Karlene Hodgins borjar, som med enkom 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som alla andra unga vuxna gjorde han det med oskuld och speciell cynism. I sitt snack med Huffington Post, kommenterar kvinnan: „Jag varje 18, i min basta vans kallare, enkel berusad gallande billigt vin nar sjalv skapade en profil forut henne som en segment av ett skoj.” Men Hodgins visste ej att detta skoj skulle bli centrum i hans leva en tid senare.

Bums efter borjade Alison prova natdejting kungen originell hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder kungen natten, enbart pro att senare angra sin tandstickor gallande morgonen och fortsatt att stryka din profil. Denna handling foljdes av loftet att ej atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord inte forut lange.

Men intill denna tidpunkt varje Hodgins aven fortsattningsvis tamligen valmaende. Sakforhallande ar att smavaxt efter att hon borjade sitt aventyr i en varld fran onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta kondition varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.

Ett spelet med dragkamp

„Efter uppbrottet sorjde jag forhallandet innan jag laddade ner en ny app. ” anser Alison och forklarar hur han lyckades ses fler tvenne potentiella par efter handelsen. Tyvarr varenda inte turen kungen hans sida. „sjalv dejtade varenda och en i par manader.”

„Efter varje uppbrott sa jag till undertecknad personligen att sjalv skulle plocka lite tid. Jag ville fokusera pa mej allena. Hon skulle tanka efter ovan vem sjalv var och va jag ville. Sjalv skulle ej ladda ner nagon dejtingapp.” Men tvenne veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store oppen med ordet „Dating” i sokfaltet.

Men varfor blir vi pundare fran dejtingappar?

Sa klart skulle det vara orattvist att skylla Alison jag pro hennes dejtingappsberoende. Fastan allting, de ar ett medium som all andra att tillfredsstalla ett av de viktigaste manskliga behoven: langtan om tillslutning.

I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss „beroende” av dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med vidunderlig plasticitet, som kan omdana sin kemi som besvarande gallande en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan uppleva.

Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer kungen Posit Science, dessa ar en av de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt liv. „sjalvklart kan dessa upplevelser alstra nagra av de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.

Fransett avta anforande om karlekens konsekvenser kungen den manskliga hjarnan, inneha Merzenich ocksa gjort en bit forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Arme forklarar hon hur sa hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger pa appar som Tinder, och varfor.

„Vi vet att nar en person gor nagot utvecklande, som att ga kungen en fantastisk dejt eller mota en rolig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med bonus. Det intressanta ar att hjarnan ej behover atnjuta beloningen pro att lossa dopamin; om hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den samt dopamin.

Av denna anledning, nar en person borjar rutscha mellan potential tandstickor gallande en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutsaga spanningen och beloningen fran en dejt och frigor dopamin.”

Men Merzenich ar inte den enda som har lyckats associera detta fenomen till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder aven en snegla pa denna aterverkning. Har forklarar Brewer hur sociala appar av nagot slag aktivera samma „krets” som substanser som alkohol, kokain, heroin, oxikodon och flertal fler. Som tur ar inneha en dos Tinder i de flesta fall inte identiska forodande konsekvenser som de substanser som namns har.

Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till en bok som kopplar beroende till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar gallande likartad metod som spelberoendet.

„Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller inte. Om du ej vet vad du kommer att ringa eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin svang ar de mest beroendeframkallande.

Du bygger den har forvantning, den forvantning bygger, och det blir en slags avlastning nar du far en premie. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.

Ett problem som drabbar vissa mer an andra

En experiment klar fran Match, bekraftar antalet anvandare som tenderar att atervanda till applikationen kungen en konstant basis. Enligt webben, 15% fran singlar gallande Tinder de kommenterar att de kanner sig inte fri av processen letar efter en dejt.

Fran denna befolkning ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre chans att bli beroende. Kvinnor bestar under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.

En tredjedel av anvandarna fran dessa appar har aldrig gatt kungen en dejt med nagon de inneha traffat gallande dem. Forut detta sammanfattas allt till ett slags „videospel”. I en artikel pro BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att „forvarva poang i ett videospel”. „Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar sjalv ar uttrakad”, anser hon.

David Greenfield, professor i psykiatri utbredd University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Vidare tillagger han att i de flesta fran dessa fall finns det intet vi kan foreta for att radda oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.

Dopamin ar en maktig signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att ata och sex, sa vi talar om att skrida emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.

Fran denna motiv kan en Г¤r TheLuckyDate legit av losningarna placerad i att pa djupet begripa det att ha fler alternativ kommer inte att bega oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, „stressar det oss an mer.”